Ibland får jag en enorm längtan efter lukten av alla dessa hästgrejor.....när jag numera inte är så nära dem som jag tidigare varit. Ränderna går aldrig ur. Tänk när man körde häst och fick munnen full av hästhår, ja det var tider det. Idag skulle jag nog inte kunna sela en häst men däremot sela av......Men det skulle väl gå att lära om eller??????
Det är kanske inte så många som vet att jag kört travlopp men det har jag och min bästa placering var en 2:a plats och silverbucklan finns i min bokhylla. Oj, oj, oj. Det är sant, jag drömmer inte och jag har inte blivit dement! Vi kanske syns på travet på torsdag, då ska jag gå in i en selkammare och lukta på både häst och sele!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar